Riksrevisionens rapport
I början av oktober släpptes en rapport som handlar om ifall de kontrollsystem som Sida och de enskilda organisationerna använder är tillräckliga för att förebygga oegentligheter.
 
Trosgnistans mission och dess partnerorganisation i Kenya fanns med som en av de organisationer som blev föremål för granskning. För Trosgnistans del gällde det framförallt två projekt i Kenya som blivit föremål för granskning. I rapporten framfördes kritik mot hur svenskt bistånd skötts av olika organisationer och då även de projekt som Trosgnistan förmedlat stöd till.

Trosgnistan insatser gäller ett utbildningsprogram där en stor del handlade om att lägga plåttak på skolor. Programmet är en fortsättning av tidigare insatser och är ett samarbete med lokalbefolkningen där man själva gräver grunden till skolan och bygger upp väggarna. Projektet heter ”Extended Education Program” och gäller en insats på 1,6 miljoner kronor. Trosgnistans egen insats utgör 20% och resten 80 % finansieras med Sida medel. Det andra projektet som också är en fortsättning på tidigare heter ” Spring Water Program”. Här gäller det en insats på 412.000 kr. Även till detta projekt har Trosgnistan bidragit med 20% av egna medel.

Båda dessa insatser har slutrapporterats den 29/5 2006. Länk till dessa följer;

Slutrapport för projektet: Extended education programme, Kenya
Slutrapport för projektet: Spring water program, Kenya

Trosgnistans mission har sedan ett antal år tillbaka lagt över ansvaret för projekthanteringen till vår partnerorganisation i Kenya. Besök har gjorts under programmets gång av Trosgnistans personal i Sverige. Genomgång av projekthantering , bokföring och besök har skett vid vattenkällor och skolor.  Så sent som våren 2006 deltog Curt Johansson vid invigningen av en skola i Masaj området där bybefolkningen gjort stora egna insatser.

I Migori i sydvästra delen av Kenya har ett kontor upprättas för att kontinuerligt följa insatserna. Den Kenyanske projektledaren Richard Olang har sina rötter i Trosgnistans systerkyrka och fick också hjälp att uppnå en akademisk examen vid Nairobi universitet för en del år sedan.  På kontoret jobbar också Caroline George med ansvar för bokföring och dokumentation. Även Caroline har en akademisk examen och är aktiv inom vår systerkyrka. En dagbok med utförlig information om besöket läggs nu också ut på hemsidan. Rapport från Kenya-Migori, dagbok från besöket av riksrevisionen

Trosgnistans mission är väl medveten om riskerna av korruption och missbruk i de utsatta miljöer där man arbetar. Vid flera tillfällen under årens lopp har man tvingats till smärtsamma förändringar då det visat sig att man inte levt upp till visat förtroende. Oegentligheter och korruption kan aldrig rättfärdigas, men kan ibland förstås utifrån en utsatt miljö präglad av fattigdom.

Vid hade inte förväntat oss att riksrevisionen skulle finna ett perfekt program. Inte ens i de bästa av jordiska världar är allt perfekt.  Trosgnistan har funnits i snart 40 år och hunnit lära sig en hel del av gjorda misstag men också av lyckade insatser. Programmet med vattenkällor och skoltak har utgjort en del av insatser vi känt oss extra stolta över då den bygger på stort folkligt deltagande. Man har dessutom genom att vara kostnadseffektiv kunnat färdigställa betydligt fler klassrum än vad som fanns med i ansökan för programmet. Programmet innehåller också andra delar som seminarier, kurser, skolbänkar, skåp och kampanj mot HIV/AIDS. Alla dessa delar har genomförts.

Vi blev tidigt kontaktade av Riksrevisionen och skickade allt material som begärdes. Ett halvårs bokföring med alla kvitton från de ovan nämnda projekten begärdes in redan hösten 2006 och allt detta skickades över till Riksrevisionen.  Vi blev ombedda att hjälpa till att boka privatflyg med MAF från Nairobi till Migori. Vi blev tillfrågade om det fanns bra hotell i närheten. Eftersom Migori ligger på landsbygden så finns inga bättre hotell, men vi erbjöd dem att bo på missionens konferenscenter som skötts av en kvinnogrupp.  Vi kom överens med vår kontaktperson att det naturligtvis kostar en slant även på missionens konferenscenter. Detta skulle inte bli något problem fick vi höra. Staffan Ivarsson talade med Trosgnistans missionsföreståndare vid flera tillfällen och frågade om säkerhetsläget. Han kände sig orolig redan innan avresan för sin säkerhet.

Vi utgick från att besöket skulle fungera bra och att det svenska teamet från Riksrevisionen skulle bemöta våra afrikanska medarbetare på ett professionellt och respektfullt sätt som ankommer utländska gäster i en främmande miljö.

Vi frågade på ett tidigt stadium om det var möjligt att få se rapporten innan den släpptes för att i förekommande fall ge kompletterande upplysning eller ge vår partner en möjlighet att svara på de slutsatser som skulle kunna komma att göras. Vi fick då höra att det inte var aktuellt. Rapporten skulle vara generellt skriven och inte riktas mot någon särskild organisation. Även på denna punkt blev vi lurade. Projekten är avkodade i rapporten.  Riksrevisionens rapport blev på detta sätt både anklagare och domare. Något försvar eller kompletterande information fanns det inte utrymme för. Kan man verkligen tala om att man kvalitetssäkrat denna rapport innan den släpptes? Ett stort ansvar vilar på Staffan Ivarsson som lett uppdraget. Men bör man inte också utkräva ett ansvar av granskningsenhetschefen Gina Funnemark som hävdar att man kvalitetssäkrat rapporten, vilket man uppenbarligen inte gjort.  Sent skall vi glömma nyhetssändningar den aktuella dagen. Var fanns den kritiska hållningen från svensk media? Ingen ifrågasatte rapporten. Vi blev tagna på sängen.

Hur mycket har utredningen kostat svenska skattebetalare? Kan det räknas i miljoner? Kan en genomgång av 15 folkrörelseprojekt, vilket motsvarar 0,25 procent av alla 6 000 biståndsprojekt  som frivilligorganisationer genomför årligen överhuvudet taget säga något generellt om svenskt bistånd?

Vi och även andra organisationer ville självklart ligga lågt. Vi vet vilka utsatta miljöer vi jobbar i. Kunde vi ha missat något? Vi behövde tid för att inhämta dokumentation och information från våra utsatta partners.

Helst hade vi önskat vänta med att gå ut med en förklaring till dess en opartisk undersökning görs. Men en del har tolkat vår tystnad som ett medgivande till den ensidighet som rapporten ger utryck för.

Vi vill här göra en preliminär förklaring på de punkter kritik har riktas mot vår samarbetspartner i Kenya. Vi kan inte svara för hur pass kritiken stämmer mot andra organisationer. Det ligger dock nära till hands att tro att det även där förekommer felaktigheter i rapporten. En framtida utredning kommer förhoppningsvis att klarlägga detta.

Riksrevisionens anmärkningar mot projekt i Kenya som fått stöd genom Trosgnistans mission:

1. Revisorn i Kenya hade enligt rapporten påtalat brister men inte nämnt något om detta i intygen. De kostnadsförda investeringarna var bristfälligt bokförda och man kunde ej heller verifiera dessa vid intervjuer eller fältstudier.

Svar:  Om den lokale revisorn påtalat brister så borde han självklart nämnt om det i intygen och hjälpt våra medarbetare att göra förbättringar i bokföringen. Vi har också kunnat konstatera att vår partner inte kostnadsfört investeringar på det sätt som normalt görs med avskrivning etc.  Man fick aldrig en möjlighet vid besöket att visa upp de inventarier som ingått i de aktuella projekten. 5 datorer samt diverse tillbehör har inköpts åren 2004-2006. Några av dessa fanns på missionen i den datautbildning som pågår i en lokal på platsen. Två skolor ( Moi Suba Girls School och Kubweye School) som utrustats med datorer finns nära missionen och kunde lätt ha visats för teamet om sådant önskemål framkommit. Motorcyklarna fanns också inom missionen. En av dem blev inköpt i programmet för vattenkällor och den andra för utbildningsprogrammet. Dessa två motorcyklar har använts nästan dagligen under tiden dessa program pågått och hade lätt kunnat visats upp för besökarna om de frågat om detta. Enligt uppgift har ingen sådan fråga ställts. Motorcykeln som inköpts för skolprogrammet används nu dagligen i ett nytt program som handlar om insatser och information i ett program mot kvinnlig könsstympning. Förutom datorer och dessa två motorcyklar så har även en mindre bärbar generator (förvarad på kontoret i Migori) inköpts.

2. Bokförarens kompetens och utbildning  bristfällig.

Svar: Man kan undra vilka krav man skall behöva ställa till personal i ett område långt ut på landsbygden. Caroline George har säkert inte samma kompetens inom ekonomi som revisorerna, men har gymnasie utbildning och en akademisk examen.

3. Bristfälliga underlag som uppgår till hälften av projektbudgeten, gäller ett av TG projekt.

Svar:  Vi har också påtalat att det ibland brustit i underlagen. I projektet med vattenkällor har mycket av insatsen gått ut på att besöka byarna och motivera lokalbefolkningen att slutföra sin del av utgrävning av vattenkällor.

4. Försäljning av en Pajero för 13.000 kr som enligt uppgift i Nairobi skulle varit en Ford. Försäljningen ifrågasätts då man menar att det rör sig om en mycket dyr bil.

Svar: Missionen har inte haft någon Ford och har ingen aning om varför denna uppgift getts åt teamet i Nairobi. Försäljningen rörde en Pajero som inte alls tillhörde det aktuella projektet som skulle undersökas. Ingen bil ingår i dessa två nämnda projekt. Den bil som det här handlar om är en 4 hjulsdriven Pajero Mitsubishi av årsmodell 1992. Bilen inköptes skattefritt  efter att Kenyanska staten befriat vår systerorganisation från skatt på denna bil. Reglerna är dock att skatt skall erläggas vid försäljning. Bilen hade stått ca 1 år utan att användes då det mesta hade gått sönder. Köparen fick erlägga över 100.000 K.shs i skatt. Det borde snarare vara en merit för vår systerkyrka att man fick ut 13.000 kr för denna gamla bil. Eftersom den inköpts med Sida medel så har pengarna också används inom missionens utvecklingsarbete. RiRs team menar sig varit mycket tydliga med vilka projekt som skulle undersökas varför tar man då med denna kritik av en bil som inte alls tillhört programmet.

( En länk till handlingar med denna bil läggs ut på hemsidan)  (Bild på pajeron tagit dec. 1993)

5. Inköp av motorcykel. Kvitto saknas men istället finns polisintyg om stöld.

Svar: En av de anställda blev bestulen på sin portfölj på hemväg från Nairobi där inköpet skett. I portföljen fanns förutom kvittot även den viktiga loggboken (reg. beviset).  Vi blev informerade om detta och en polisanmälan gjordes. Motorcykeln fanns på plats men processen om nya reg. bevis är komplicerade i Kenya. Logboken behövdes också för att visas upp vid betalning av vägskatt. Tyvärr skaffade man inte kopia på kvittot. Man hade polisintyget och man hade checknummer för utbetalningen. Efter revisorernas besök så har man av affären fått en kopia på kvittot. Inga konstigheter med detta.

6. Brott mot nationella lagar ifråga om inkomstskatt för de anställda.

Svar: Vi har bett vår partner följa upp vilka regler som gäller för de som jobbat i programmet.  Den som har fått högsta lönen har fått ut motsvarande 3000 kr i månaden. Kontakt med landets skattemyndighet har nu tagits för reda ut vilka regler som gäller. Trosgnistans mission anser att det är angeläget att våra partners i alla länder följer de nationella lagarna i varje land.

7. Vid ankomst hade man ett möte där det klart framgick vilka projekt man skulle se, trots detta tas man till en skola och brunn som inte finns med i programmet, Foto tas och vid senare genomgång visar sig inget stämma.

Svar: De påstår att de blivit lurade att se andra vattenkällor och skolor än de som ingår i de aktuella projekten.  Sanningen är den att det program de skulle titta på heter "extended education program" och har alltså flera tidigare faser med samma program. Våra partner uppfattade det som om de vill komma till något projekt i närheten, tyvärr tillhörde dessa skoltak och vattenkällor tidigare faser vilket man också förklarade senare. De kom överens om nya besök, men då hade inte Staffan Ivarsson mer tid eller intresse.

Problemet vid besöket var också att dessa skolprojekt sprider sig över ett ganska stort geografiskt område och det var dessutom en massa regn och flera platser gick inte att nå. Skolor som fått tak ligger så långt bort som Mombasa, Kericho, Masaj området m.m. Trosgnistans systerkyrka i Kenya har arbete utöver hela landet.

Man åkte då till skolor och vattenkällor i närheten som visade sig tillhöra tidigare faser av samma projekt. Dokumentationen har ibland varit bristfällig hos vår partner men då den ena fasen följts med nya så har de haft lite dålig koll på vilket som tillhört vilket. Efter några år så är det ju lätt att det flyter i varandra.

Vi har inte funnit något belägg för att pengar avsedda för skoltak används till privata hus. Alla skolor finns på plats. Programmet har utgått från att bybefolkningen har gjort sitt arbete med att gräva för grunden och bygga väggarna. På detta sätt har delaktighet skapats. När detta är klart har missionen försett med tak, skolbänkar och ibland böcker.  Programmet har sponsrats med 80 % av Sida medel och 20 % egna medel av Trosgnistans mission

Som bevis på att medel gått till privata hus skriver de att de hos en lokal byggmästare sett kort på hus i den pärm där han hade annan dokumentation av skoltak.  Vi är ofta på besök och har också följt upp dessa projekt. Så sent som i våras invigdes en av de skolor vi lagt tak på. Inga pengar har gått till privata hus. Enligt den lokala byggmästaren så hade han kort från sitt eget hus, kyrkor etc. Vi har ibland anlitat denne byggare till att lägga på kyrktak etc., men detta har finansierats helt med andra medel. Han har för Curt Johansson berättat hur RiRs team tog av honom hans privata pärm gick igenom alla hans papper och avfotograferade hans kort. Han har bristfällig engelska och blev som stum inför deras frågor. Förnedrad och misstrodd! Hans tystnad togs som ett  medgivande av gruppen.

I RiRs rapport kan man dessutom dra slutsatsen att de skolor och vattenkällor som besöktes inte heller härrörde från projekt som vi stött med Sida medel. Detta är således även det vilseledande.
Vi presenterar nu en länk med foton på de skolor RiRs besökare avstod från att se. Alla dessa skolor tillhör det projekt som kallas ”extended education programme, South Nyanza”. Vi känner oss helt trygga med att en ny utredning kommer att ge oss helt rätt på denna punkt. Nämnas kan att invigningen av skolan i masaj fanns med på vår hemsida redan våren 2006. Tidsperioden för alla dessa skolor är 2004-2006, för någon skola dröjde invigningen till våren 2007 då en av landets ministrar besökte området. Vi vill vara tydliga med att dessa skolor inte färdigställts efter RiRs besök. De fanns alla på plats långt tidigare.

(Länk till bilder på skoltak läggs ut på hemsidan, samtliga tillhör det aktuella programmet)

(Länk till bilder på vattenkällor, samtliga i det aktuella programmet)

8. Betalningen hade också skett till en tidigare byggherre nu lokal politiker. När man frågat efter dokumentering så fick teamet veta att antingen var handlingarna stulna eller så hade datorn kraschat.

Svar: Den tidigare byggherren det här talas om anlitades under ca 10 år för många skolprojekt som finansierats med bl.a. Sida medel. Han hade i ett kontrakt kommit överens med missionen om att betala för hans ritningar. Missionen uppfattade överenskommelsen som sådan att detta ej skulle bli aktuellt om han fick byggnadskontrakten. När han nu inte fick några nya projekt blev han sur och stämde vår systerorganisation på 800.000 shs. En förlikning träffades och han fick 200.000 shs ( motsvarande 20.000 kr). Eftersom tidigare projekt inom samma inriktning avslutats bestämde sig vår partner att använda pengar från den sista fasen i programmet.
I bokföring finns denna dokumentation, men våra medarbetares förklaring finns över huvud taget inte med i rapporten.

( Länk till samtliga handlingar angående denna betalning läggs ut på hemsidan)

9. Oordning i projekten och oegentligheter misstänks förekomma.

Svar: Alla projekt har bokförts och verifikationer finns, möjligen kan något enstaka saknas. En kommande utredning får visa om man anser att oordningen är betydande och om oegentligheter förekommit. 

10. Teamet har inte känt sig välkomna. I TV intervju påstod man dessutom att man känt sig så hotad att man tvingats avbryta och ljuga om färden tillbaka.

Svar: När det gäller hotbilden har Staffan Ivarsson upprepat att teamet känt sig hotade av lokala medarbetare. Detta har våra kenyanska medarbetare reagerat extra starkt på. Det fanns ett yttre hot genom beväpnade banditer som dagarna innan besöket rånat och skottskadat maken till rektorn på skolan intill. Nämnas kan att Trosgnistans mission miste en av sina missionärer på denna plats i april månad 1985. För ca.10 år sedan blev koordinatorn för fadderhjälpen knivhuggen på sitt kontor då rånarna försökte slita ifrån henne fadderkassan. Hon dog i armarna på en av våra svenska missionärer. Så sent som 2004 rånades David Duveskog och ett team praktikanter under pistolhot i Kenya då flera skott avlossades och David Duveskog blödande fick tas till sjukhus efter ett kraftigt slag i huvudet av deras vapen.
Detta gjorde att missionens ansvariga kallade på polisförstärkning vid deras besök. De gjorde allt vad som stod i deras makt för att skydda dem, men också detta tycks ha vänts emot dem. Staffan Ivarsson har i intervjuer medgivit att han ljög om sitt snabba avslut och färdvägen tillbaka. Det är självklart att när en grupp utländska gäster kommer till det lilla samhället Migori med privat inhyrt flyg och dessutom ber två lyxjeepar från Nairobi att köras upp tomma för att serva dem under deras besök att det drar till sig stor uppmärksamhet.

Sammanfattning: Trosgnistans mission ser fram emot en kommande prövning och utredning av projekten. Våra medarbetares förtroende för svenska statliga myndigheter har allvarligt blivit skadade. Vi hoppas att förtroende som tidigare fanns kan komma att upprättas.  Frågan är också om Riksrevisionen vill be om en offentlig ursäkt om de överbevisas om att man tagit fel på väsentliga slutsatser i rapporten och gjorda intervjuer. Den som jobbat i många år i en annorlunda kultur och miljö vet att missförstånd lätt kan uppkomma. Trosgnistans mission i Sverige måste naturligtvis vara självkritisk. Kontakterna med våra partners om besöket gick ju främst via oss. Var vi för otydliga om vad RiR kunde förväntas vilja se? Någon detaljplan för vad man ville titta på hade ju ingen av oss fått. Allt skulle ju ha ett överraskande inslag. Ingen av oss har varit med om något liknande besök tidigare. Tidigare har man varit van vid att ev. missförstånd fått utredas med en respekt att alla fått komma till tals. Den kulturanpassade kompetensen hos besökarna kan verkligen ifrågasättas. Att man haft en i teamet från Sydafrika är igen garanti för sådan kompetens. Den vita överklassens kulturanpassning till den svarta majoriteten är ju vida känd. RiRs rapport är säkert korrekt i stora stycken. Uppföljning, redovisning och dokumentation måste bli mycket bättre. Kontrollmekanismerna är för dåliga. PÅ detta område kan rapporten föra något gott med sig. Den bör och skall hjälpa oss i kampen mot korruption och oegentligheter inte bara gällande Sida medel utan också övrigt svenskt bistånd. Men på den avgörande punkten är vi för vår del trygga. Skolorna man inte tog sig tid att besöka fanns, likaså vattenkällorna.

När RiRs team skulle lämna uppdraget och en faktura skulle överlämnas för besöket så vägrar man betala för vistelsen som också inkluderade deras två chaufförer. I huset där man bodde hade man hjälp av Ester som är en duktig medarbetare. Hon servade med mat, städning. Fixade fika och mycket annat.  När teamet åkte så överlämnade den ene deltagaren i gruppen som kom från Sydafrika 400 shs i dricks, dvs ca 40 kr. Ester som alltid lyser som solen tackade och tog emot. De övriga ursäktade sig med att de inte hade några småpengar, endast större sedlar, men tackade ändå för sig. Ester log som alltid men vad hon tänkte vet nog Gud allena. Ett annorlunda besök i sanning inte minst för Ester som fick ta hand om alla tomma starköls flaskor efter besökarna. Tala om en kulturanpassad kompetens??

Fler länkar från den dokumentation som gåtts igenom kommer inom kort att läggas ut.